Hr nu p, govnner, s ska jag fr er bertta
vad en gosse gjorde, det r nu lngesen,
men nog lever minnet kvar i Smlands skna dalar,
Katthult Lnneberga, det varden gossens he,
Hujedamej, snt barn han var,
Ej vrre tnkas kan,
Och Emil var det namn han bar,
Ja, Emil hette han
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Hr nu p, govanner, s ska jag fr er bertta
vad vr Emil gjorde en dag i skna maj
Upp i Katthults flaggsng hissa han sin lille syster,
stod sen lugnt og sg henne hnga dr p svaj
Hujedamej, snt barn han var,
fast Ida var rtt njd,
ty ingen annan svvat har
p denne hga hjd
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Nsta hyss han gjorde var nr han i grnsakssoppan
dk p huvet ner og sen satt dr stenhrt fast
uti mor sins soppskl, ty hans ron var fr stora,
s det blev att fara till doktorn det med hast
Hujedamej, snt barn han var,
tror inte ocks ni,
att den som blott en soppskl har
vill ej ha gossar i?
Refr: Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Viljen I sen hra s ska jag fr er bertta
vad vr Emil gjorde en dag i krsbrsti'n
Det var d han la sej full, och full blev ocks grisen,
jojo, det var allt ett par skna fyllesvin
Hujedamej, snt barn han var,
men som godtemplare
stod Emil redan nsta dag
och det var krt att se
Refr
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Och till sist, govnner, s kan jag fr er bertta
hur i trisseobda sin far han lste in
Stackars far forskte krypa ut igenom gluggen
Men blev fast och hang dr, tills natten den brt in
Hujedamej, snt barn han var,
Den Emil som jag minns
Nog r snt illdd mot en far
det grymmaste som finns
Refr:
Hr du p, govnner, inte kan jag ju bertta
alla hemska hyss som vr Emil tog sej fr,
men i snickarboden fick han sitta alla dagar,
tnk p det, sm barn, om ni denne visa hr
Hujedamej, snt barn han var,
i hele Smland fanns
ej nn s vild som Emil var
och ingen innan stans
Refr
Viljen I sen veta vem som visan diktat haver ?
Det r pigan Lina som uti lust och kval
Tjnade Katthult uti sina ungar dagar,
Ack, vem kan vl rkna de flydda rens tal !
Hujedamej, snt barn han var,
Men nu s r han man
Och vi i Lnneberga har
Ej bttre karl n han
Refr